Mina funderingar kring utrustning
Bengt/September -06

Allmänt
När jag funderat på utrustningen till en ny, relativt stor segelbåt som för det mesta ska hanteras av ett par som med stigande ålder vill ha ett lätt och bekvämt båtliv har jag prioriterat
- det ska vara lätt att angöra brygga/hamn och lätt att komma av/på båten
- det ska vara lätt att sätta, reva och ta in segel
- då sittbrunnen är en oskyddad plats i dåligt väder ska vistelsen där göras så bekväm/skyddad som möjligt 

Installera själv eller köpa färdigt
Många av de tillbehör jag vill ha i båten blir klart billigare om jag letar efter lägsta pris och installerar tillbehören själv. Men jag prioriterar att få båten färdig så att jag kan utnyttja den redan första våren i den grad jag tänkt. Och jag vet att det skulle ta lång tid för mig att planera, köpa in och till slut installera alla de tillbehör jag vill ha. 

Och man kan kanske i en del fall spara några kronor på att låta andra firmor än Bavaria-återförsäljaren montera tillbehör även om man beställer exakt samma produkt och installation. Men det är också tidsödande och opraktiskt (att tex lägga båten några dagar hos den firma som ska göra arbetet).

Sedan kan det också vara en fördel om allt är köpt på samma ställe när det blir garantifel.

Värme och kapell
Vi kommer ofta att gå för motor och vi vill gärna ha lite värme i båten när vi puttrar runt (inte mitt i sommaren när det är högtryck men annars). Förutom en vanlig värmare, som de flesta har, har jag funderat på att sätta in gångvärme, dvs ett varmluftsutblås som drivs av motorns kylvatten. Sådana värmepaket är små, billiga och effektiva och jag tror att det kan sättas under nedersta trappsteget, precis framför motorn.

För att få skydd för regn och blåst i sittbrunnen kommer vi som många andra att skaffa kapell som kopplas till sprayhood och som förhoppningsvis ska kunna användas även under gång. Men vi kommer att beställa det 5 cm högre än standard för att få ståhöjd för oss som inte är så långa. För att förlänga kvällarna i sittbrunn under kapellet ska vi testa att ha ett utsläpp från värmaren till sittbrunn (tips från Maxibryggan). Dessutom kommer vi att ha vindskydd vid mantåget på bägge sidor om sittbrunn.

Angöra och ta sig iland
Vi ligger gärna på svaj om vi har kätting till ankaret. Det är antagligen ingen nackdel med mycket kätting på Bavaria 37 eftersom båten har en tendens att vara aktertung så helst vill vi ha mer än 50 m. Dock är det vanligare för oss att lägga till med fören mot land i en naturhamn och för att underlätta ankringen från aktern vill jag pröva ett ankarspel med blyad lina. Eftersom den tänkta båten blir tung att flytta med handkraft tror jag det vore bra med en bogpropeller. Syftet med denna är då inte i första hand att kunna ta sig ut från en brygga i hård pålandsvind (vilket standardbogpropellern kanske är för svag för) utan att tex kunna finjustera fören i sidled när någon ska hoppa i land.

På många moderna båtar är stäven väldigt hög varför stege är nödvändigt. På Bavariabåtarna sitter dock ankaret ivägen även om det går att ordna en stege direkt i fören. Det verkar dock mera praktiskt att sätta på ett peke. Man får då också andra positiva effekter: stegen kan integreras i peket (sitter alltid på plats), gennakern får en bättre fästpunkt och man kan komma iland vid grundare stränder.

Öppningar i mantåget är mycket bekvämt när man ligger långsides en brygga så det är också ett önskemål.

Segel
Vi vill för det mesta göra minst 6 knop mot målet och tycker att kryss är både obekvämt och långsamt. Vi kommer normalt inte att segla i svaga vindar och framförallt inte kryssa inomskärs. Och skulle vi råka ut för hårt väder tror jag det är säkrast om vi kan fortsätta genom att reva de segel som sitter uppe (och inte byta en allroundgenua mot en hårdvindsfock). Så vi vill ha få segel som ändå ska täcka de förhållanden som vi vill segla i. Därför har jag tänkt mig en105 % fock eller så stor som får plats framför spridarna och med stående lattor för att täcka in så mycket som möjligt av utrymmet. Eftersom vi inte vill ha en genua är det viktigt att focken utnyttjar allt tillgängligt utrymme framför spridarna. Jag tror inte skillnaden mellan en sådan fock och en normal genua är så stor mellan 5-7 m/s och blåser det mindre kommer vi oftast att gå för motor. Däremot blir en fock mycket lättare att sköta när det blåser över 7 m/s och den blir även bättre nedrevad till hårdvindsfock (då den är hög/smal).

Vid öppen vind tål en segelbåt mycket mera segel så därför vill vi ha en gennaker, på vilken vi ska pröva en strumpa för lättare nedtagning. Vi räknar med att använda gennakern ofta dels för att Totta och jag tidigare gärna seglat med spinnaker och dels för att öka segelytan när vi bara har en fock på förstaget.

På Bavaria 37 - till skillnad från B33 o B39 - slutar skotskenan 50 cm bakom vanten vilket
 innebär att skothornet på en fock måste sättas högt upp för att rätt skotvinkel ska erhållas

Navigation
Jag har tidigare haft svårt för att bara förlita mig på sjökortsplottern utan gärna velat ha även sjökorten framme. Det har fungerat bra då vi haft motorbåt  med stort kartbord inomhus (och innan motorbåten hade vi ingen plotter). Dock blir det annorlunda i en sittbrunn utsatt för regn och blåst så jag tror att jag förr eller senare kommer att gå över till ren plotternavigering, åtminstånde i farvatten som är lämpliga för det. Därför tror jag att man bör satsa på en något större plotter än minimodellen. Men det är inte lätt att hitta en större plotter om man som jag för det mesta kör i nordlig eller sydlig riktning.  Då är bredden på plottern mindre intressant när jag vill se långt framåt samtidigt som jag vill ha en skala så jag ser detaljerna. Från motorbåten är jag van vid en plotter med 6" stående skärm. Om man vill ha en skärm som är märkbart större på höjden  får man gå upp till de allra största skärmarna. Dessa blir klumpigt stora samtidigt som de kostar en bra slant. Så någon riktigt bra modell för oss har jag inte hittat.

Jag har under några år använt ett framåtseende ekolod och även om dessa är mycket begränsade i sitt framåtseende så kan jag inte tänka mig att vara utan ett sådant när man ska leta sig in i naturhamnar inom 3-meterskurvan. Ett djupgående på över 1,5 m innebär för det mesta att man inte kan se de bottnar som är för grunda. 

Snickeri-ändringar
Kojerna i förpiken på en Bavaria har som på de flesta båtar ett litet urtag mitt på (se bild nedan). På andra båtar kan detta urtag vara 50 cm djupt eller mer och då blir det enklare att lägga sig (om man sätter sig ned på kanten behöver man bara vrida kroppen 90 gr för att ligga rätt). På Bavariabåtarna är urtaget ca 20 cm och fyller ingen funktion (man måste ändå vrida sig 180 gr). Nackdelen med urtaget är att om man av någon anledning vill utnyttja bäddens mitt så är kojen plötsligt 20 cm kortare och dessutom blir det krångligare med bäddmadrass och bäddning. Jag skulle därför vilja göra om detta så att akterkanten på kojen blir rak.

Lådor vid pentry och kartbord är mycket praktiska. På Bavarian finns det dock bara en låda i pentryt. Det verkar som denna låda används till ett stort antal båtmodeller och utgör största möjliga kompromiss. På Bavaria 37 finns plats för 2 lådor minst 50 cm långa. På detta utrymme har man satt en 35 cm lång låda med en kanthöjd på ca 10 cm och med en front som är ca 20 cm hög. Resten är bara outnyttjat utrymme. Jag ska försöka ändra detta till 2 längre lådor.

     
Dessa bilder är tagna på utställningsbåtar

Bordet i sittbrunnen duger som drinkbord men vill man äta vid det är det alldeles för litet. Ett betydligt större bord som rymmer 4 ätande är ett krav.

Dynor
När jag var ombord på en Bavaria första gången och prövade dynorna gick tankarna direkt till ett annat lågprisfabrikat som tillverkades för 30 år sedan. På den tiden noterade man att dynorna var alldeles för tunna men man hade inte så höga krav på komforten då. Vi kommer emellertid att ersätta dynorna i förpiken med resårmadrasser som vi hoppas ska vara bekvämare och torrare. I akterhytten har vi planerat att komplettera  men en mjuk, tjock bäddmadrass. Tidigare när jag provade salongsdynorna i en Bavaria så slog jag i botten, dvs dynan var för tunn/mjuk. Jag har dock kunnat konstatera att dessa dynor numera är av betydligt bättre kvalité.

Tillagt 061226: Dynorna från förpiken testades under julhelgen hemma hos oss av dotter med sambo (som tycker om att campa) när vi behövde extra sovplater. De klagade på att dynorna var mycket för hårda. Nästa natt fick de dessutom vår bästa bäddmadrass (ca 4 cm tjock) men tyckte fortfarande att det var väl hårt.

Motorstorlek och költyp
Vilka skäl finns det för att lägga knappt 30000 kr extra på en större motor? Jag tror
 - att motorn vid en viss fart går mjukare och tystare om det är den större 4-cylindriga motorn
 - att den starkare motorn kan behövas i vissa extrema fall (det kanske inte ens är så ofta som varje år)
 - att båten blir mera lättsåld med den större motorn den dag den ska säljas

Trots att skälen ovan knappast kan motivera kostnaden för den större motorn vill vi ha 40-hästarn för att vi tror att vi kommer att gå mycket för motor (som jag skrivit på annan plats anser vi kryss vara både obekvämt och tidsödande) och för att vi vid längre färder alltid vill kunna hålla en bra fart mot målet.

Om man har planer på att kappsegla ska man givetvis välja den djupare men effektivare kölen. Det är möjligt att man vid LYS-tävlingar kan få ett lägre LYS-tal med den grundare kölen men så länge som det inte finns en omfattande statistik av tävlingar med Bavarias grunda kölar kommer man inte att få ett rättvist LYS-tal eftersom LYS-systemet idé är att vara försiktiga med att ge udda båtar någon fördel. Likaså anser jag att de som tycker om att på kryssen få ut maximum och kanske gärna jämför sin båtfart med andra båtar bör ta den djupare kölen. Men för oss andra som inte kommer att jämföra båtfarten på kryss men som vill kunna komma in i grunda vikar är den grundare kölen att föredra.

Diverse
Annan extrautrustning som jag anser viktig är
 - extra knapar midskepps
 - flera lampor (läslampor i sovcabinerna, pentrylampa, kartbordslampa, motorrumslampa)
 - termostat på varmvattnet (dels för att inte bränna sig men också för att minska åtgången)
 - däcksgenomföring för avloppstanken (kanske inte nödvändigt idag men kan bli det)
 - solceller på rufftaket (vi har ej tillgång till landström vid vår ordinarie hamnplats och ligger gärna i naturhamnar)

Sedan har jag också funderat på
 - rodkick
 - TV-antenn (har tidigare aldrig haft TV i våra båtar men det är kanske dags)
 - motortemperaturmätare (tycker det är bra att kunna kolla arbetstemperaturen)
 - ett extra lägre avrinningshål från ankarboxen så att det inte står vatten där för jämnan